Jag började rekommendera detta för ungefär tre år sedan.
Till hundar med beginnande tandproblem.
Till äldre hundar där narkosrisken var högre.
Till ägare som ville försöka något innan operation.
Lars Andersson här i Umeå har en tax på 12 år som heter Bella.
Hon hade hjärtproblem sedan tidigare. Tandstenen hade blivit värre det senaste året.
Jag sa att vi förmodligen behövde göra operation, men att narkosrisken var högre med hennes hjärta.
"Finns det något vi kan prova först?" frågade han.
Vi provade probiotisk tandvård i 3 månader.
Vid kontroll hade inflammationen i tandköttet minskat märkbart.
Tandstenen hade inte blivit värre.
Vi bokade om kontrollen efter ytterligare 3 månader.
Munnen såg bättre ut än den gjort på två år.
Det var för 18 månader sedan. Bella har aldrig behövt operation.
Karin Lundström i Skellefteå var mer skeptisk.
Hennes labrador hade dålig andedräkt och gult på tänderna.
Hon trodde inte att "lite pulver" skulle göra skillnad.
Men hon ville undvika narkos om det gick, så hon provade.
Efter sex veckor märkte hon att andedräkten var bättre.
Vid kontroll såg jag att tandköttet var mindre inflammerat.
Efter tre månader sa hon: "Jag kan inte tro att det faktiskt funkade."
Men det fungerar inte för alla.
Maria Nilsson i Piteå provade samma sak med sin springer spaniel.
Efter tre månader såg vi viss förbättring, men inte tillräckligt.
Tandstenen var fortfarande för tjock.
Vi gick vidare med operation.
Men eftersom tandköttet var friskare än det skulle ha varit blev ingreppet kortare och säkrare.
Ungefär 30% av hundarna jag rekommenderar probiotisk tandvård till behöver fortfarande operation.
Men 70% slipper den.